Följande artikel handlar om bristtäckningsansvar, även kallat medverkansansvar enligt 17 kap. 7 § Aktiebolagslagen, ABL, vid en olovlig värdeöverföring.
En sekundärt sanktion
Bristtäckningsansvar är sekundärt i den betydelse att det först blir aktuellt om det vid mottagarens återbäringsskyldighet enligt 17 kap. 6 § ABL uppkommer brist, exempelvis pga mottagaren var i god tro eller saknar betalningsförmåga. I en sådan situation är den som medverkat till en olovlig värdeöverföringen skyldig att utge ersättning. Är mottagaren i konkurs eller finns det andra tydliga tecken på att han eller hon inte är betalningsduglig kan talan om ersättning med stöd av 17 kap. 7 § ABL väckas direkt mot den som medverkat till beslut eller verkställighet av den olovliga värdeöverföringen.
Objektiva krav för ansvar
Vad gäller det objektiva kravet krävs att personen i fråga har varit tydligt inblandad i hanteringen av den olovliga värdeöverföringen. Det måste finnas ett orsakssamband mellan personens agerande och uppkomsten av den olovliga utdelningen. Därför drabbar ansvaret normalt styrelse, VD, aktieägare eller revisor. Även en utomstående aktör, t.ex. en bank som medverkat kan dock hållas ansvarig. Det krävs inte att den utomstående själv har haft förmån av transaktionen. Ett tänkbart exempel är en jurist som hjälper en aktieägare att genomföra en olovlig transaktion eller en bolagschef som verkställt en åtgärd (personen har med råd och dåd främjat transaktionen).
Subjektiva krav för ansvar Vad gäller de subjektiva kraven ställs olika rekvisit beroende på medverkandes rättsliga relation till bolaget. För styrelseledamot, VD, revisor och särskild granskare uppställs ett krav på culpa. För aktieägare och utomstående (annan som inte innehar organställning) uppställs ett krav på grov culpa. Har en utomstående aktör endast i mindre mån brustit i rådgivning eller kontroll kan denne alltså undgå ansvar.
Lag24 Trainee
10.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.