Rätt till efterarv (en efterarvsrätt) kan följa både av lag och av ett testamente. Följer efterarvsrätten enligt lag besäms vem eller vilka som är efterarvingar slutligen vid den efterlevande makens eller makans död. Vid efterarv enligt testamente bestäms de efterarvsberättigade vid den första testamentstagarens död. 

Efterarvsrätt enligt lag 

Den vanligaste situationen när efterarvsrätt föreligger är då en efterlevande make erhållit arv enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken “ÄB” framför gemensamma bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen. Efterarvsrätt kan även skapas då ett särkullbarn riktar ett arvsavstående till efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ÄB. Har den avlidna maken inte har bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärver efterlevande make och arvingar i andra arvsklass (dvs syskon, föräldrar osv) har då rätt till efterarv. Arvingar i tredje arvsklassen (mor- och farföräldrar osv) har inte rätt till efterarv. Finns endast arvingar i den tredje arvsklassen erhåller den efterlevande make arvet med full äganderätt.

Arvingarna till den först avlidna maken som lever vid en efterlevande makens död är berättigade till efterarv (1 kap. 1 § och 3 kap. 2 § ÄB). Enligt principen om istadarätt kan exempelvis ett barnbarn till den först avlidna maken träda in i ett avlidet barns ställe, eller ett syskon i en död förälders ställe.  

Efterarvsrätt enligt testamente 

Om ett testamente till förmån för efterlevande make innehåller förordnande om efterarv utan närmare precisering finns det en tolkningsregel i 12 kap. 1 §  ÄB som medför att reglerna om efterarv i 3 kapitel ÄB ska tillämpas. Vem som blir berättigad till efterarv kommer således ofta att bestämmas på samma sätt som när efterlevande make ärvt enligt lag.

Lag24 Trainee

07.09.2021

Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.