En fullmakts gränser och dess yttre ram bestäms som utgångspunkt av fullmäktigens befogenhet och behörighet. Man skulle på så sätt säga att en fullmakts befogenhet och behörighet bestämmer om fullmaktsparterna är bundna av ett avtal eller ej. En fullmäktiges befogenhet handlar om vad fullmäktige får göra enligt fullmakten medan en fullmäktiges behörighet handlar om vad fullmäktige kan göra enligt fullmaktsgivaren. Det som kan vara viktigt att notera är att i den så kallade uppdragsfullmakten sammanfaller alltid en fullmakts befogenhet och behörighet.
vad händer om en fullmakt överskrider sin behörighet eller befogenhet?
Handlar en fullmäktige, alltså den som har fått en fullmakt att handla för någon annan, utanför sim befogenhet, det vill säga vad fullmäktigen får göra, beror avtalets bundenhet på Tredje mans goda eller onda tro. I dessa fall kan ett avtal bli bindande om Tredje man är i god tro, det vill säga att Tredje man inte anar att det föreligger en befogenhetsöverskridning. Om en fullmäktige handlar utanför sin behörighet blir inte huvudmannen bunden av avtalet. Tredje man får då ett skadeståndsanspråk mot fullmäktigen om Tredje man är i ond tro (25 § AvtaL). Detta förutsätter att fullmaktsgivaren inte ratihaberar avtalet, det vill säga godkänner, avtalet i efterhand.
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.