Beräkning av efterarv: Hur och när?

Hur beräknar man efterarv och kan det minskas genom åren? För att besvara denna fråga utgår vi från ett fiktivt exempel. Makarna A och B har två gemensamma barn C och D. Maken A går bort 2015 och sedan den andra maken 2021. Är det vad makarnas gemensamma tillgångar är värda 2015 eller 2021 som är underlag för efterarvet från den först avlidna maken när man skiftar arvet efter den sist avlidna maken 2021?

Steg 1) Bodelning

När en make avlider görs en bodelning mellan makarna för att beräkna den döde makens kvarlåtenskap enligt 9:1 Äktenskapsbalken (ÄktB). Vid bodelningen läggs makarnas giftorättsgods samman och delas på hälften enligt 10:1 ÄktB. Har makarna enskild egendom så ska denna egendom hålls utanför bodelningen och hälftendelningen. Den enskilda egendomen tillfaller maken som ägde den aktuella egendomen. 

Steg 2) Arvskifte 

Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma bröstarvingar (barn) enligt 3:1 Ärvdabalken, “ÄB”. Detta gäller all den avlidnes egendom, dvs både giftorättsgods och enskild egendom.

Exempel: A (avlidne maken) och B (efterlevande make). Makarna har giftorättsgods som är värderat 800 000 kr vid A:s bortgång 2015. A hade även enskild egendom värd 300 000 kr. Vid bodelningen delas giftogodsrättens lika, så att varje make får 400 000kr. Den avlidnes (A:s) kvarlåtenskap var 400 000 + 300 000 = 700 000. De 700 000kr tillfaller dem efterlevande maken (B) före gemensamma bröstarvingar. Barnen har rätt till efterarv.

Steg 3) Beräkning av kvotdel (år 2017)

Barnen har rätt till efterarv. När den första maken avlider år 2017 görs en beräkning av tillgångarna vid bodelningen för att kunna göra en kvotberäkning och komma fram till hur stor kvotdel som ska innehas med fri förfoganderätt. Den del som den efterlevande maken har med fri förfoganderätt har barnen rätt till efterarv i. När den andra maken avlider (år 2021) görs dock en slutlig beräkning av all kvarlåtenskap för att veta hur mycket efterarvet är. Man kan inte redan när första maken (A) går bort beräkna hur mycket egendom man ska få ut när båda makarna avlider, utan man kan endast beräkna en kvotdel. 

Exempel fortsättning: 

Kvotdelen beräknas så här: avlidnes kvarlåtenskap/avlidnes kvarlåtenskap + efterlevandes giftorätt och enskilda egendom. 

Kvotdel = 700 000/1 000 000

Kvotdel = 7/10

Steg 4) Beräkning av efterarv (år 2021)

När den efterlevande maken (B) går bort 2021 efterlämnar hen en kvarlåtenskap på 500 000. Av denna förmögenhet har barnen rätt till efterarv som utgör 7/10. 7/10 av 500 000 är 350 000kr. Barnen ärver 350 000 med efterarvsrätt efter den först första avlidna maken (A). Resten, 150 000 kr är arvet efter A och ska delas lika mellan barnen. 

Lag24 Trainee

08.09.2021