Rätten till radering återfinns i artikel 17 i Dataskyddsförordningen (GDPR) och kallas även rätten att bli bortglömd. Den registrerade har genom denna artikel rätt att få sina personuppgifter raderade. Detta ska ske utan onödigt dröjsmål och det är den personuppgiftsansvarige som är skyldig till att radera personuppgifterna och skyldig till att se till att det faktiskt sker utan onödigt dröjsmål. Men det kräver att något av de sex följande förutsättningarna föreligger. Det krävs bland annat om personuppgifterna i fråga inte anses nödvändiga längre för det ändamål personuppgifterna ursprungligen samlades in för eller behandlades för. Den andra möjliga förutsättningen är om den registrerade återkallar sitt tidigare givna samtycke och det inte finns någon annan av de rättsliga grunderna som kan appliceras som grund för behandlingen. Den tredje möjligheten är om den registrerade väljer att invända mot behandlingen och det saknas skäl för behandlingen som skulle väga tyngre. En annan möjlighet är om själva behandlingen av personuppgifterna skulle vara behandling på ett olagligt sätt. Den femte möjligheten är om den registrerades personuppgifter måste raderas på grund av en rättslig förpliktelse som antingen finns i EU rätten eller i nationell rätt av de medlemsland den personuppgiftsansvarige omfattas av. Den sista möjligheten är om personuppgifterna samlades in i samband med ett erbjudande av informationssamhällets tjänster, se artikel 8.1 i Dataskyddsförordningen. I artikel 17.3 finns det undantag för när det inte ska ske en radering av personuppgifter.
Den registrerade har även en rätt att få uppgifter rättade om personuppgifterna skulle vara felaktiga eller ofullständiga, läs mer om det här. Läs mer om den registrerades rättigheter på följande länk som är en artikel om bland annat den registrerades rätt till information rätt till tillgång och rätt till begränsning.
Lag24
Trainee
09.03.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.