Armlängdsprincipen används som ett verktyg för att fördela beskattningsbara vinster mellan företag i olika länder som är i intressegemenskap. Under de senaste årtiondena bedrivs allt mer handel mellan parter med gemensamma delägare eller där samma personer finns i ledningsposition i båda företagen. Eftersom alla stater har suverän rätt att utforma sina egna skattesystem skiljer de sig ifråga både om hur inkomster klassificeras och vilka skattesatser som tillämpas. Företag i intressegemenskap har kunnat fördela beskattningsbara vinster för att minimera och i vissa fall helt undkomma inkomstbeskattning.

Inom internprissättning, transfer pricing, är armlängdsprincipen ett centralt begrepp men har utsatts för växande kritik de senaste åren. Detta bland annat av rättviseskäl och för att den innebär sämre möjligheter till affärsmässig effektivitet för multinationella företag. Mer om detta kan läsas här.

Vad innebär armlängdsprincipen?

Enligt armlängdsprincipen kan alla vinster som uteblivit på grund av att ett företag i intressegemenskap avtalat priser eller villkor som inte hade avtalats av sinsemellan oberoende parterbeskattas som om de hade realiserats. Eftersom denna del av den totala vinsten sannolikt redan fördelats och beskattats i ett annat land innebär detta en risk för dubbelbeskattning. Det ankommer därför på det andra landets skattemyndighet att göra en motsvarande justering nedåt för den motstående parten, ett förhållande som inte sällan kan leda till långdragna rättsprocesser.

Armlängdsprincipen i svensk skatterätt

I svensk rätt återfinns armlängdsprincipen huvudsakligen i 19§ kapitel 24 Inkomstskattelagen som formulerats efter den internationellt gällande definitionen i artikel 9 i OECD:s modellskatteavtal. Den tillämpas under förutsättning att den part som fått ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige, att den ekonomiska intressegemenskapen kan antas på sannolika skäl och om inte andra skäl än intressegemenskapen ligger bakom de överenskomna villkoren.

Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.