Ett karaktärsvittne vittnar om en persons karaktär 

Ett karaktärsvittne är någon som ska vittna om hur parterna, eller någon av dem, är som personer, istället för att vittna om en viss omständighet eller ett händelseförlopp. Ett karaktärsvittne kan i en brottmålsprocess vittna till den tilltalades fördel eller till dennes nackdel eller i en vårdnadstvist för att intyga att man är en bra förälder.

Får man åberopa ett karaktärsvittne?

Det finns inget generellt förbud mot att åberopa karaktärsvittnen. För att få åberopa ett karaktärsvittne krävs att dennes vittnesmål har betydelse för saken, dvs det som målet avser.

Var och en som inte är part i målet får höras som vittne. I brottmål får dock inte målsäganden vittna (36 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken “RB”). Vidare får i brottmål inte vittnesförhör äga rum med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen (36 kap 1 § 2 st RB).

Karaktärsvittnen är relativt vanliga i vårdnadstvister. Det är ofta familjemedlemmar, vänner eller förskolepersonal som vittnar i vårdnadsmål. Förskolepersonal är ofta mer fördelaktigt att åberopa eftersom de kan berätta mer på ett objektivt sätt kring föräldrarnas omsorgsförmåga samt om hur barnet reagerar när det är mamma respektive pappa som hämtar och lämnar.

Vilken betydelse har ett karaktärsvittne?

I svensk processrätt gäller fri bevisprövning vilket innebär att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen(35 kap 1 § RB). I allmänhet har dock ett karaktärsvittne lägre bevisvärde än övriga vittnen. Anser domstolen att ett bevis är obehövligt får rätten avvisa bevisningen (35 kap 7 § RB).

Lag24 Trainee

28.08.2021

Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.