Inom köprätten skiljer det sig mellan vad som kan anses vara fel i vardaglig mening och vad som är ett fel utifrån ett köprättsligt perspektiv. När man talar om fel utifrån ett köprättsligt sammanhang utgår man från om varan avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta.
Hur vet man att det är fel i en vara?
Vid en bedömning om det är ett fel i en vara enligt 17 § Köplagen (KöpL) brukar man först och främst se till vad själva avtalet säger och om det finns några andra förhållanden som man behöver ta hänsyn till. Exempel på sådana är en varas art, mängd, kvalitét, förpackningen eller andra egenskaper (se 17 § 1 st. KöpL).
Varan ska även duga till sitt normala ändamål men även till köparens individuella syfte i vissa situationer. Man bör som köpare till exempel kunna förvänta sig att man ska kunna sitta på en stol utan att den stolstyget brister och även med fog kunna förutsätta att en borren klarar av en betongvägg om köparen uttryckt för säljaren att detta är syftet med köpet.
Ytterligare något man brukar se till vid en bedömning om det är fel i varan är att varan är ändamålsenligt förpackad och att varan har samma egenskaper som säljaren hänvisat till.
Konkreta fel och abstrakta fel
Det som kan vara bra att ha i åtanke är att man brukar skilja mellan konkreta och abstrakta fel. Den förstnämnda, det vill säga konkreta fel, är sådana som avviker från själva avtalet. Med abstrakta fel menar man alla andra fel som inte är konkreta fel.
För att läsa mer om felaktiga uppgifter i marknadsföring? Läs Felaktiga uppgifter i marknadsföringen?
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.