Varumärkesrätten tillkommer den fysiska eller juridiska personen som antingen registrerat varumärket eller inarbetat ett varukännetecken så varumärket har erhållit skydd. Det förutsätter inte att skyddsobjektet själv utformat varumärket utan det kan exempelvis en reklambyrå ha gjort. I Varumärkesrätten är det tydligt att ensamrätten tillkommer rörelsen i fråga och innebär inte samma problem med anställdas rättigheter till varumärket som finns i bland annat upphovsrätten, se 6 kap 1§ VML.
Tidigare fanns det krav på att den som erhåller varumärkesrätten måste vara näringsidkare, vilket även inkluderar icke vinstdrivande bolag och offentligt företagande och i praktiken inkluderade det även privatpersoner som kunde ses som näringsidkare. Men nu kan uttryckligen även privatpersoner erhålla varumärkesrätten.
Ge över rättigheterna till någon annan
Den som erhåller varumärkesrätten kan ge över rätten till någon annan. Detta kräver att det är i enlighet med de allmänna reglerna om övergång av förmögenhetsobjekt vilket reglerar lös egendom som överlåts genom försäljning eller arv. Varumärkesrätten kan därför överges genom säkerhetsöverlåtelse eller genom arv.
Varumärkeslagen har specifika bestämmelser kring överlåtelse av varumärkesrätten i 6 kap. 1-5§§ VML. Första paragrafen innebär att den som erhåller varumärkesrätten kan överlåta hela eller endast en del av varumärket och även med eller utan i samband varumärket används inom, se 6 kap. 1§ VML. Denna skillnad kan vara användbar vid överlåtelse av redan etablerade varumärken som har ett egenvärde. Bestämmelsen gällande att varumärkesrätten kan vid överlåtelse vara i samband eller utan samband med rörelsen den tillhörde måste dock vara avtalat, annars presumeras det att varumärket följer den överlåtande rörelsen, se 6 kap. 1§ 2st VML. Gällande delvis överlåtelse av ett varumärke tillkommer bestämmelser gällande licensiering, filmavtal samt förlagsavtal.
Efter överlåtelse
När varumärket har överlåtits ska det antecknas i varumärkesregistrering registret, se 8 kap. 2§ VML. Detta har dock ingen obligationsrättslig eller sakrättslig betydelse i Svensk Lag, jämfört med EU-varumärken.
En varumärkesrätt kan även användas som säkerhet och kunna pantsättas. I varumärkesrätten är det även möjligt att ha agent varumärken som blir aktuellt exempelvis vid avtal om återförsäljning som inkluderar marknadsföring av varumärket.
Läs mer om vad van erhålla varumärkesskydd.
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.