Särskiljningsförmåga definieras i 1 kap. 5§ 1 st VML. Det innebär att man kan särskilja ett varumärke från ett andra företags varumärke i en viss kategori. Hur man bedömer om ett varumärke har särskiljningsförmåga är utifrån en genomsnittskonsumenten bedömning. Denna genomsnittskonsument ska som utgångsläge vara en normal informerad konsument som är skäligen upplyst (C-210/96). Kraven på särskiljningsförmåga innebär att varumärket ha ett inneboende eller ett förvärvat särdrag. Kravet på särskiljningsförmåga används även som rekvisit vid registrering 2 kap. 5§ 1st. VML och vid inarbetning 1 kap. 7§ 2st VML. 

Inte särskiljningsförmåga i sedvanliga beteckningar

Men det ges inte skydd för sedvanliga beteckningar dvs. ord som är vanliga eller som symboler som vanligtvis förekommer. Detta kan förklaras genom att exempelvis en symbol som används vardagligen av folk ska inte kunna monopoliseras och att endast en rättighetshavare ska, efter erhållet varumärkesskydd, ha möjlighet att använda symbolen. Detta återfinns i 1 kap. 5§ 2 st punkt 1 VML. Att sedvanliga beteckningar inte kan erhålla skydd grundar sig i att den vardagliga symbolen eller ordet inte har särskiljningsförmåga och inte endast kopplas till rättighetsinnehavarens varumärke (C-629/17). Men det går att genom inarbetning göra att ordet eller symbolen får särskiljningsförmåga, exempelvis enkla rutor som blivit hästen rutor som nu är ett skyddat varumärke för sängar, se 1 kap. 5§ 3st VML. 

Inte särskiljningsförmåga i beskrivande ord

Ord som är beskrivande går heller inte att få varumärkesskydd i och med att det inte kan ha särskiljningsförmåga. Vilket återfinns i 1 kap. 5§ 2 st punkt 2 VML. Det är många avgörande med avslag på beskrivande ord som vill erhålla varumärkesskydd exempelvis orden, ‘Lite’ (T-79/00) eller ‘KRISPROLLS’ (PMT 7235/17). Ett ord som är ett beskrivande ord i ett annat medlemsland kan dock erhålla varumärkesskydd i de andra medlemsländerna, med förutsättning att omsättningskretsen inte vet ordets innebörd (artikel 3.1b och c i Direktivet 2015/2436). Beskrivande ord kan genom inarbetning även de erhålla varumärkesskydd, exempelvis varumärken som Karlssons Klister eller Kexchoklad, se 1 kap. 5§ 3 st VML.  

Läs mer om vem kan erhålla varumärkesskydd.

Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.